Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Regn och tårar

Publicerad 2011-07-23 07:51:38 i Allmänt,

Igår trodde man att runt 25-30 ungdomar dödats på lägret i Norge. Idag vet man att det är minst 80. Det blir 160 föräldrar som förlorade sitt barn. Ofattbart. Obegripligt. Ogreppbart. Det gör ont i mig.

Följer de norska nyhetssändningarna med en slags önskan att de skall tillgodose det sugande behov som finns i mig. Behovet av ett svar, en förklaring. Varför? Varför sker något sådant? Hur kan någon göra något sånt?

I skuggan av det som skett känns det förmätet att klaga över sina egna problem, men det är ju så det är. Livet går vidare och vi har alla våra liv att handskas med. Imitt fall är jag totalförbannad på en granne (oklart vilken) som tydligen hade en fest i natt. En fest med extremt högljudd musik och tydligen ett vidunder till bas.
Hela natten hördes woomp woomp woomp, och för varje woomp vibrerade huset. Med tanke på avståndet till grannarnas hus måste de haft extrem volym och, som sagt, basen from hell.

Jag kunde inte somna alls, och Nico vaknade och grät hela tiden av ljudet. Vilket innebar att Nico sov ganska lite och jag inte alls till ungefär 3 i natt. Strax efter 6 ville han dock upp ändå och jag är ett vrak, en spillra.

Idag skall jag inte gå ut alls. Jag hade tänkt att fortsätta med att bära in pelletssäckar, vilket jag började med igår, men om det inte slutar regna så går inte det. Kanske städar jag istället. Kanske inget alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela