Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Inte bara jag

Publicerad 2011-01-19 00:41:47 i Nytt på bebisfronten,

Om det är något som bebisar kan så är det att andas väääldigt tyst och väääldigt stilla när de sover djupt. Vilket är nervpåfrestande för är det något man vill kunna se ordentligt när de sover så är det att de andas. Innan har det varit jag som fått stora skälvan flera gånger men idag var det Hampus tur, även om jag också fick panik.

Jag vaknar av att Hampus smyger in till Nico. Sedan följer total tystnad. Länge. Mitt hjärta börjar bulta och jag känner hur jag inte kan röra mig av skräck. Tillslut tassar Hampus ut och jag nästan flyger upp ur sängen: "Är han ok??!". Hampus är helt likblek och måste nästan stötta sig lite mot väggen. Tydligen hade Nico andats totalt osynligt och Hampus hade trott att han var död först. Fy vad hemskt! Men han mådde bra.

Anledningen till oron från första början är att Nico sovit som en stock nu från 21 till 24.30 och har fortfarande inte vaknat. Han la ju sig 20 men hade ett snabbt litet uppvaknande 21 då han tappat nappen men somnade om omedelbart. Jätteskönt, nu när man vet att han andas.
Skall inte ropa hej eller så eftersom det kan vara en tillfällighet på grund av vaccineringen att han sover så bra men är glad för hans skull att han får sova ut och kanske kan det bryta dåliga mönster...? Annars var det inget vi gjort annorlunda förutom mer välling till kvällen och det faktum att jag smörjde in även hans torra lilla skalp med massa salva till natten.

Dags att somna om.

Kommentarer

Postat av: Tess

Publicerad 2011-01-19 22:33:50

Känner igen det där med andningen. Det har varit en del nätter som jag har velat slå till min sambo för att han andats så högt att jag inte hört om Connor andats.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela