Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Gaaaahhhhhaaaaaa

Publicerad 2011-04-10 13:10:22 i Allmänt,

Bara för att jag skrev om det innan så har Nico haft en av sina värsta dagar. Han bara gnäller. Det är inte tyst en sekund och ingenting är bra. Han kan högst vara glad någon minut och sedan sätter brölande igång. Om och om och om igen, och sakta förlorar man förståndet.

Han mår ju antagligen inte bra för han är jättetrött, det ser man på honom... men sova vill han ju inte. Då känns det tydligen bättre att ligga som en mask på golvet och tjuta.

Man känner sig så satans hemsk när man i sitt huvud inte vill något hellre än att bara gallskrika HÅLL KÄFTEN!!!!! Man gör det ju inte.. men oh vad man vill. Det är som tortyr detta. Ett oljud som aldrig upphör som man inte kan fly ifrån.

Kommer han inte ur denna fas snart kommer jag bli tokig, på riktigt. Fan vad skönt det hade varit. Inlåst i en madrasserad cell. Tyst. Helt tyst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela