Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Sjuk dröm

Publicerad 2010-11-04 17:57:26 i Nojjor och galenskap,

När jag läste någon annans drömbeskrivning kom jag på att jag hade en sådan där sjuk dröm härom natten.

Den inleds med att jag är på någon slags show där man visar upp specialeffekter (mitt på gatan i en storstad). Det börjar med att ett enorm akvarium exploderar och en clownfisk (en sådan där Nemo-fisk ni vet) i valstorlek far ut och börjar studsa ner längs en gata.

Sedan skall de av någon anledning visa upp någon slags fornlämning så en jordig öppen kista på högkant firas sakta upp ur marken. När i sitter något som ser ut som ett skelett, men plötsligt visar det sig att personen lever. Att det är en kvinna med en underlig sjukdom som gör att halva hon bara är ben (?). Hon hoppar ur kistan och rusar iväg, och av någon anledning rusar jag och specialeffektsmannen efter.

Det ligger en stor skog mitt i staden (eller om staden tog slut just där) och kvinnan springer in där och vi efter, men hon försvinner. Specialeffektsmannen berättar då att han egentligen är hemlig agent, men är utan jobb för tillfället så han har börjat med specialeffekter istället. Han heter originellt nog Carl Hamilton..haha.
Han berättar också att om "börsen annonserar att yuppisarna har fått alla pengarna så är det en hemlig signal att Ryssland attackerar".

Sedan försvinner Carl Hamilton och jag återvänder till staden. Då helt plötsligt ser jag att just det där med yuppisarna står på en stor digital annonstavla på ett hus. Samtidigt ser jag typ mysiska män i pälsmössor (sådär klassiskt ryska) börja placera ut stora resväskor runt om i staden. Jag tänker att jag måste hitta Carl Hamilton.

Åker hem till Sanna Lundell (i vaket tillstånd inser jag att det måste vara pga att hon är ihop med Persbrandt som skall spela Hamilton på film - min hjärna är skum) och hon bor i en trång mörk lägenhet proppfylld med bebisar som skriker och massa massa hyllor med blåsinstrument (främst blockflöjter och sådana där lergökar man blåser i) eftersom hon tydligen samtal på det. Hon vet dock inte vart Carl är men hon har hans nummer.

Drömmen slutar sedan med att jag står i ett litet mörkt rum och tittar ut genom ett fönster. Jag har en grön baccelittelefon (stavas det så?) i handen och utanför är det natt och ösregnar. I bakgrunden hör man barn skrika i något annat rum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela