Dag 7 av 30 - Min bästa vän
Kanske kan låta klyshigt men min man är min bästa vän. Det är med honom jag kan tala om allt. Men jag tycker det är så det skall vara. Ett förhållande kan inte fungera i längden om man inte kan vara varandras bästa vänner.
Mn lillebror är också en av mina bästa vänner. Även om vi har en hel del olikheter så är vi på många sätt väldigt lika, och kan tala om allt. Vi har också liknande sjuka humor :) Min bror betyder väldigt mycket för mig och är en fantastisk person som alltid ställer upp när det behövs.
Jag är annars en ganska osocial person för det mesta. Jag har en del vänner som jag räknar som nära vänner och som jag antagligen alltid kommer vara vän med, men inte ens dem har jag speciellt mycket kontakt med. Ibland kan jag tycka att det är tråkigt att det är så, men jag är inte bra på att hålla kontakten och de är inte alltid så bra på att hålla kontakten med mig.
De enda jag pratar med (nästan) dagligen är just min man, min bror och så mina föräldrar, som jag också ser som mina vänner.
Som barn var det mer så att man hade bästisar och liknande, men jag tyckte att man lärde sig att de flesta människor sviker förr eller senare (eller så har jag orimliga krav på människor?) och det blev lättare att inte ha så många nära.
Mn lillebror är också en av mina bästa vänner. Även om vi har en hel del olikheter så är vi på många sätt väldigt lika, och kan tala om allt. Vi har också liknande sjuka humor :) Min bror betyder väldigt mycket för mig och är en fantastisk person som alltid ställer upp när det behövs.
Jag är annars en ganska osocial person för det mesta. Jag har en del vänner som jag räknar som nära vänner och som jag antagligen alltid kommer vara vän med, men inte ens dem har jag speciellt mycket kontakt med. Ibland kan jag tycka att det är tråkigt att det är så, men jag är inte bra på att hålla kontakten och de är inte alltid så bra på att hålla kontakten med mig.
De enda jag pratar med (nästan) dagligen är just min man, min bror och så mina föräldrar, som jag också ser som mina vänner.
Som barn var det mer så att man hade bästisar och liknande, men jag tyckte att man lärde sig att de flesta människor sviker förr eller senare (eller så har jag orimliga krav på människor?) och det blev lättare att inte ha så många nära.
